Risken med fel efternamn

Alla människor borde ha samma förutsättningar till att lyckas i livet. Detta är teoretiskt sett en viktig del i det svenska samhället. Ur ett praktiskt perspektiv kan man dock fråga sig om alla har samma möjligheter? Minoritetsgrupper vittnar om att så inte är fallet. 

Det finns många minoritetsgrupper i Sverige. En del grupper härstammar långt ifrån Sverige och även Europa. Deras namn skiljer sig därför av förklarliga skäl från de klassiska svenska namnen.

Det finns både företagsledare och HR-personal som helst anställer personer som är av svenskt ursprung. Ofta sker detta urval på ett informellt sätt, d.v.s. personen som gör urvalet kommer inte öppet erkänna att hen helst anställer kandidater med svenska namn.

Denna problematik blir därför svår att lösa. Regeringen kan exempelvis införa kvoter som stipulerar att företag måste anställa ett visst antal utlandsfödda. Detta är dock ingen trolig lösning, den svenska regeringen har nämligen historiskt sett visat en ovilja att ta sådana beslut.

Vissa arbetsgivare kan istället utnyttja utlandsfödda på arbetsmarknaden. De kanske får lägre lön än genomsnittet för branschen. De kan också få sparken på felaktiga grunder. Arbetsgivaren kanske kallt räknar med att personen inte ska förstå att avskedandet var felaktigt.

Ibland kan dock den anställde vända sig till en juridisk byrå för att få upprättelse. Det finns flera exempel på fall där den sparkade har fått ersättning i en rättsprocess.

RiVe är ett exempel på en juridisk byrå som har vunnit sådana rättsprocesser. Intressanta fall där RiVe visade kompetens.

Vem bär ansvaret för jämlikhet? 

Det är viktigt att hitta balansen mellan arbetsgivare och anställda. Ibland kan inte dessa parter samarbeta effektivt utan hjälp från intresseföreningar eller staten.

Ett exempel på detta är när fackförbunden tecknar kollektivavtal. Detta underlättar lönesättningen i en rad olika sektorer. Arbetsgivarna får klara riktlinjer vad gäller lönesättning, arbetstider och andra viktiga villkor.

Men hur kan detta hjälpa personer med ”fel” efternamn? Indirekt får de hjälp med att klara sig på arbetsmarknaden genom att fackförbunden hjälper till med löneförhandlingarna. Fackförbunden kan dock inte påverka vem som ett företag anställer.

Vad kan staten göra för att hjälpa minoritetsgrupper?

  • Man kan i ett första steg acceptera att det finns en ojämlikhet sett till etnicitet och bakgrund. Idag pratar vi ofta om rasism och andra samhällsproblem. Vi pratar dock inte lika ofta om konsekvenserna av detta.
  • Staten kan också underlätta för fackförbunden i deras arbete för en sjyst arbetsmarknad. Man kan bland annat se till att samtliga minoritetsgrupper finns representerade i förbunden. Detta borde underlätta för informationsspridning och dylikt.
  • Staten har också gjort mycket för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Det finns flera utbildningar som är bekostade av Arbetsförmedlingen. Det finns också flera möjligheter till att få praktik genom samma myndighet.

Ur ett direkt perspektiv sett till privata företag finns det dock inte så mycket att göra. Att tvinga privata företag till att anställa personer baserat på kön eller etnicitet är sällan önskvärt. 

Jämlikheten börjar dock öka i takt med att befolkningen blir mer diversifierad. Vi får komma ihåg att det inte bara är personer i majoritetsbefolkningen som bedriver företag. 

Politiker som drabbas av negativ publicitet

Familjeregister drabbar politiker. Se hans reaktion i Dagens Juridik. I detta exempel tillhör politikern majoritetsbefolkningen. Han har blivit uthängd på nätet i ett negativt sammanhang, trots att han inte har något med saken att göra.

Detta händer tyvärr också minoritetsgrupper när de engagerar sig politiskt. Det verkar finnas många krafter i samhället som ständigt väljer att motarbeta vissa grupper. Tyvärr kan detta i längden leda till att färre väljer att engagera sig politiskt.

Detta är alltså ytterligare ett problem som ofta drabbar minoritetsgrupper när de försöker bli en del av samhället. Förändringar av samhället sker nästan alltid genom politiska beslut. Om denna möjlighet försvinner kan vår demokrati bli hotad.

Det finns visserligen gott om organisationer i civilsamhället som jobbar för ett rättvist samhälle. Även dessa grupper brukar dock bli utsatta för nättrollen. Framträdande personer får sina personuppgifter uthängda på diverse olika forum.

Man brukar också kunna gräva fram något uttalande som en offentlig person har gjort för flera år sedan. Detta uttalande sprids på samma forum, vilket leder till att man kan måla upp en mycket negativ bild av personen i fråga.

Allt detta sammantaget skapar stora hinder för den som vill förändra samhället, speciellt om personen tillhör en minoritetsgrupp. Dessa personer kanske inte kommer våga engagera sig i samhällsfrågor om konsekvenserna blir för stora. 

Det är extra beklagligt att personer med ”fel” efternamn ständigt stöter på hinder när de försöker avancera i livet. Om samhället stänger alla dörrar till ett drägligt liv riskerar vi att skapa parallellsamhällen.

Detta leder i sin tur till kriminalitet och utanförskap. När man har kommit till den punkten är det svårt att vända på utvecklingen. 

Framtidens företag

Breakit rapporterar om det nya, svenska glassaktiebolaget. Detta är bara ett exempel på den nya generationens företag. Idag kan vi se framgångsrika företag som har grundats och drivs av personer som är under 30 år.

IT-samhället har gett oss fantastiska möjligheter till att skapa egna företag. Med tiden kommer säkerligen landets minoriteter bli mer synliga inom IT-sektorn. Denna sektor skapar nämligen möjligheter till personer med goda idéer.

Förr i tiden präglades ekonomin av företag som hade funnits i flera generationer. Det var svårt att starta företag och man behövde investera mycket pengar. Idag kan man däremot komma igång med ett internetprojekt på en och samma dag utan att göra stora investeringar.

Den nya generationens företag verkar också vara mer benägna om att hitta personer med exakt den kompetens som man söker efter. Större företag kanske kan leva med att en kandidat inte kan allt som de kräver. De räknar istället med att utbilda denna person inom företaget.

Mindre företag saknar pengar och resurser för att göra detta. De vill därför hellre anställa personen med bäst förutsättningar för att utföra arbetet. Detta kanske inte är en fördel för landets minoriteter och människor som tidigare har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt skapar det förutsättningar för att personen som är bäst lämpad får jobbet.  

Förhoppningsvis kommer faktorerna som vi har presenterat i den här artikeln leda till en jämlik arbetsmarknad.

Risken med fel efternamn